Category: Artiklar

  • ”If I paint their eyes, they would fly away.” 

    The legendary Chinese artist Zhang Sengyou 張僧繇 was asked to paint a mural in a temple. He painted four dragons but left out the pupils in their eyes.

    When the people asked him why Zhang explained that if he painted the pupils, the dragons would come alive.

    When the on-lookers shook their heads in disbelief Zhang proceeded to paint the dragons eyes. As soon as he finished,  the dragon roared to life and flew away in a thunderous flash of lightning!

    Ink dragon

    This story embodies the philosophy of  sumi-e. The goal is not simply to reproduce the appearance of a subject, but to capture its soul. To paint a horse, the artist must understand its temperament better than its muscles and bones.

    To paint a flower, there is no need to perfectly match its petals and colors, but it is essential to convey its liveliness and fragrance.

    So when I paint urban life, I try to capture the atmosphere and magnetism of a big city. Feel the story behind each building and citizen.

    /David Öqvist 2017

  • Första intrycket

    Första intrycket

    Min första tuschmålning med stadsmotiv blev bra. Så bra att jag fortsatte måla tuschmålningar med stadsmotiv.

    Min syster Sara fyllde år och jag bestämde mig för att måla en tuschmålning till henne. Den veckan hade jag fått en hög med fototidningar av farsan och jag fastnade för några fantastiska foton från 30-talets New York, vilket inspirerade till verket. Målningen fick mer uppskattning än något annat verk jag målat sedan dess, så det är lite därför jag idag nästan uteslutande målar stadsmotiv i tusch. Det och glädjen i hantverket har i alla fall starkt bidragit.

  • Stockholm, debuten.

    Stockholm, debuten.

    Min första separata utställning fokuserade på Stockholms tidlöshet.

    Jag ville skildra det som stått oförändrat i århundraden och det som förmodligen kommer att se likadant ut om ytterligare hundra år. Efter en lång gallerijakt så hyrde jag en lokal på Hantverkargatan. Det blev platsen för min debututställning i egen regi, november 2010.

    I efterhand kan man tydligt se bristen på liv och rörelse, och en del anda saker som kännetecknar Stockholm. Någon som jag vill berätta tydligare i kommande utställningar.

  • Cao Weijun och samtidskonsten

    Cao Weijun och samtidskonsten

    I never lie!

    Cao Weijun citerar Abraham Lincoln under sin underhållande föreläsning om kinesisk samtida konst. En föreläsning anordnad av riksutställningar. Cao Weijun, som nu är på Sverigebesök, är kurator och en av Kinas ledande konstkritiker. Han talar inspirerande och humoristiskt om vad som egentligen hänt med konsten sedan Kina öppnade upp sig mot världen i slutet av 70-talet. Där antalet platser på konstskolor mångdubblats och trots traditionens makt, flera kvinnliga konstnärer nu dykt upp på konstscenen. Men även att en bubbla håller på att spricka då investerare betalar överpriser för kinesisk konst för att demonstrera makt, nationalism och sin plats i societeten.

    Cao Weijun

    Cao Weijun är själv från landsbyggden och förundrades över det västerlänska inflytandet i Shanghai med sitt kaffe och cheesecake. Kina har verkligen omfamnat globaliseringen och många konstnärer har hittat inspiration utanför landets gränser. Cao Weijun ser dock att för många har drömmen om rikedom blivit viktigare än drömmen att förädla sin konst. Man imiterar internationell samtida konst för försäljning istället för att skapa orginella verk. Och konstköparna ser siffror istället för verkets artistiska rikedom. Ljug inte för dig själv och vet vem du är, skanderar han. Skapa konst inte kopior. Lincoln sade: I never lie! Cao Weijun är mycket imponerad av den inställningen.Han är även imponerad  av hur jämställt Sverige är.  I Kina är det fortfarande svårt för kvinnliga konstnärer att lyckas. Tradtionen säger dessutom att det är fult att rakt kritisera någon, så landets konstmagasin innehåller ingen kritik.

    Konstnären Gu Dexin talar Weijun varmt om eftersom han lever för sin konst och är sann mot sig själv. Med ett ”tomt” rum lyckade Gu Dexin sammanfatta Kinas utveckling under de senaste 40 åren. En sluttande gatupromenad leder fram till utsikten över Shanghai´s hamn. En skarp symbol för det moderna Kina. Dolt under betongplattorna finns flugor och ruttnade kött. Se en film om utställningen här.

    Kinas 2000-åriga historia av konsthantverk har givit fantastiska traditioner. Då Gu Dexin undvikit denna symbolik och tradition i sitt skapande undrade jag vad som håller på att hända med dessa kunskaper. Efter föreläsningen frågade jag Weijun om traditioner hålls vid liv. Han berättade att de fortfarande används flitigt i undervisningen på landets konstskolor. Sverige saknar tydliga traditioner inom konsthantverket, möjligtvis är det just det som ger vår samtida konst dynamik. Det är lättare att vara orginell när man inte har traditionens regler att rätta sig efter.  Jag tror ändå att kinesiska samtida konstnärer borde sluta att förblindas av västerlandet och istället låta landets djupa traditioner utgöra rötterna till det snabbt växande konstträdet.

    David Öqvist

    Illustration: David Öqvist

    Läs mer om traditionerna och de kvinnliga konstnärerna som lyckats slå sig in på konstscenen: Song KunYang Fundong & Guo Yang.

  • Tusch, tradition & Bambu.

    Tusch, tradition & Bambu.

    Inom kinesisk bildkonst finns det många traditioner att följa. Ett exempel är att en linje alltid måste avslutas uppåt. 

    Denna konstform är djupt förankrad i etik, religion, poesi. Bambu är traditionellt en symbol för kyskhet och samtidigt naturlig en övergång mellan måleri och kalligrafi. Bambuns olika delar liknar grunddragen för kalligrafisk skrift. Att måla bambu med tusch är därför ett sett att ta tillvara kalligrafins estetik och teknik och materialkännedom.
    Bakgrunden till denna regeln om linjens uppåtsträvande är jag osäker på. Men tekniken gav en målning med mer vitalitet än de övriga målningarna jag gjorde med samma motiv, fast med oregelbunden penselföring.

    Om man tänker efter så är det självklart. Bambun växer uppåt, så varför inte göra det samma med tuschstrecken?

     

  • En tidlös bild av Stortorgets historia.

    En tidlös bild av Stortorgets historia.

    En gång i tiden var brunnen på stortorget den punkt från varifrån man mätte alla avstånd. Runt om i kungariket fanns stenar uppsatta som angav avståndet  till Stockholm (Stortorgets brunn).

    Den skulle kunna ha målats för hundra år sedan, eller om 100 år.  Det tidlösa Stortorget i gamla stan som var platsen för Stockholms blodbad 1520 och är troligen Sveriges äldsta torg.

    Orginalmålningen

    stortorget1Det var ett riktigt ösregn som drabbade stortorget en varm Augustidag och tömde torget på folk, sånär som på en turistguide som trotsade regnet en stund. Guiden var huvudmotivet i orginalmålningen som för övrigt pryder omslaget till Mikael Fyrek’s album “A Thousand Years And One

    Brunnen målades med en grov hästhårspensel. Regndropparna kastades på från avstånd för att få till känslan av ett flödande ösregn. Ett fantastiskt härligt sätt att skapa på.

    Av någon anledning så tog jag bilder då och då på målningen vilket gör det möjligt att se hur verket kom till. Men frågan är om jag ska fortsätta att dokumentera arbetsprocessen vid kommande verk, eller kommer att det påverka resultatet?

    /David Öqvist

    process

  • Kort om utställningen.

    Kort om utställningen.

    Min första utställning börjar nu så sakta ta form, det hela känns mycket spännade.

    Stockholm, är en serie impressionistiska tuschmålningar av huvudstaden.Ett försök att fånga det omedelbara intrycket, de snabbt flyende ögonblicken och dess stämningar.

    Att fånga stadens ljus och nyanser med tuschets flödande svärta.

    Utställningen äger rum 18-21 November på Hantverkargatan 55.

    Utvalda verk:

    Stortorget

    Rökförbud på Stadshuskällaren